Batplag Looktascheet revisited

 

Efter att jag träffat Oren så blev jag lite fundersam, hur jobbar Batplag egentligen och hur tar han hand om sina anställda? Jag beslöt mig för att besöka herr Looktascheet igen för att ställa några seriösa frågor. Det skulle visa sig att samtalet blev upphetsat.

Batplag vankar av och an över grusgången och sparkar lätt i marken på sina ställen. Han är upprörd över något och säkert har han lågt blodsocker.

-Jag vet att du har talat den den där jädra Oren! Skriker han rakt ut när han ser mig och ser ruskigt upprörd ut. Ja, jag hade honom som anställd en period, mest för att hjälpa honom upp på benen igen, men den jäveln producerade knappt nånting ju! Min fru gör dubbelt så mycket på en timme som den saten producerar på en hel dag och då ska du veta att han fick ordentligt med mat. Sen när jag såg det där med frigoliten så blev jag så ruskigt förbaskad att jag slängde ut fanskapet ögonaböj.

-Alltså mina kunder är finsmakare, skulle jag skicka iväg nåt med massa förpackningsmaterial i så hade min renommé i branschen varit lika med noll! Då hade jag fått packa ihop allt och börja pyssla med nåt annat. Jag är en stolt yrkesman och jag kräver detsamma av mina anställda, oavsett om dom är släkt eller inte. 

Jag tar ett steg tillbaka och låter Batplag lugna ned sig lite, jag inser tydligt att det alltid finns två sidor av samma historia och att man aldrig ska skåda given häst i ändan. Jag fick mig en läxa, och den tar jag med mig i resten av mitt liv.